Jan Fridlund är ordförande för Järpås älgskötselområde utanför Lidköping. Området ingår i förvaltningsområde sju i Västra Götalands län och Jan Fridlund berättar att älgstammen under flera år minskat och jägarna nu gör vad de kan för att låta stammen växa till sig.

– I vårt skötselområde har vi en planerad tilldelning inför årets jakt på 1,3 älgar per 1000 hektar. Vårt angränsande skötselområde har en planerad tilldelning på 1,0 älg per 1 000 hektar. Samtidigt delar länsstyrelsen ut 2,3 älgar per 1000 hektar till licensområdet som ligger insprängt mellan oss. Vi blev helt tagna på sängen, säger han.

Tycker det är allvarligt

Enligt Jan Fridlund ska licensområdens och älgskötselområdens avskjutning harmoniera. I nuläget anser han att planerad avskjutning verkligen inte gör det.

– Som jag förstår det har licensområdenas avskjutning generellt gått upp inför årets jakt. Jag fick från länsstyrelsen höra att man gjort smärre justeringar, men detta är ingen smärre justering. Det diffar ju nästan 100 procent mellan vårt skötselområde och grannlicensområdet.

Järpås älgskötselplan har godkänts av länsstyrelsen, likaså planen för hela förvaltningsområdet.

– Det känns väldigt tråkigt att det blir så här när vi försöker öka stammen i vårt område.

Följden av länsstyrelsens agerande blir, enligt Jan Fridlund, att jägare som är angelägna om att få älgkött, kommer gå ur skötselområden och bli ett licensområde.

– Och redan nu har vi en jättehög fällavgift. Fler licensområden kommer säkert resultera i ännu högre avgifter, säger Jan Fridlund.

Förstår frustrationen

Sofia Ring är vilthandläggare på länsstyrelsen och arbetar med älgförvaltningen i länet. Hon är medveten om att älgskötselområden i förvaltningsområde sju är upprörda.

– Det är sista året som områdets förvaltningsplan gäller och vi som myndighet försöker i den mån vi kan, att få avskjutningen mellan älgskötselområden och licensområden att harmoniera, men det är inget krav. Vi ska enligt lagen följa den förvaltningsplan som finns.

Förstår du frustrationen hos älgjägarnas i skötselområdena?

– Ja, men det är inte så mycket vi kan göra eftersom avskjutningen ska följa förvaltningsområdets plan. Kommande år kanske det blir bättre. Det är en relativt ny förvaltningsgrupp i området som inte kunnat hjälpa oss så mycket som vi behövt. Det har varit en lägre ambitionsnivå i gruppen. Att tilldelningarna blivit som de blivit har inte varit ett medvetet val från oss som myndighet.

– Vi har ett utrymme att anpassa tilldelningen genom att harmoniera med älgskötselplanerna. Vi strävar efter att det ska vara harmonierat och att tilldelningen ska vara anpassad efter de lokala förhållandena. Det är svårt ibland att få till eftersom vi måste utgå från förvaltningsplanen, men det går och vi kan göra bättre än vi gjort. Många gånger är det också en resursbrist som gör att tilldelningen inte blir bättre. Det vi kan göra är att ta till oss kritiken som inkommit och försöka göra bättre till kommande år.

Tror du inte det finns en risk att älgjägarna tappar motivation till att engagera sig när situationen blir så här?

– Det finns absolut en risk att vi tappar engagemang. Vi vill ha en lokal och ekosystembaserad älgförvaltning och behöver älgskötselområden.

”Det finns förbättringspotential”

Enligt Sofia Ring är det en missuppfattning att ökat antal licensområden leder till ökad administration hos länsstyrelsen, och därmed höjda fällavgifter.

– Det är snarare tvärt om. Det kräver mer resurser hos oss att administrera förvaltningen via älgskötselområden. Fällavgiften baseras på antalet älgar som fälls. Blir det färre ökar avgiften, blir det fler minskar den.

Tycker du älgförvaltningen i länet fungerar bra?

– Det finns både för och nackdelar med nuvarande system, och stora utmaningar. Förvaltningen bygger på samverkan och samråd och dessa lämnar en del övrigt att önska. Jag kan bara rekommendera älgjägare att fortsätta engagera sig. Slutar de med det så dör systemet. Vi som myndighet är definitivt inte perfekta och det finns förbättringspotential. Vi granskar och analyserar enskilda beslut vi tagit. Målsättningen är ju att förvaltningen i länet ska vara bra för alla inblandade, säger Sofia Ring.

Bråkigt

För småviltjakten, däremot, finns ingen frustration. Där fungerar allt perfekt.
– Så är det. Enda problemet är att polisen tvingas rycka ut då och då och stoppa bråk och misstänkt tjuvjakt. Det är olyckligt eftersom Polisen har annat att göra, säger Sofia Ring.