Camilla Sandström är professor vid statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. Hennes forskning är inriktad på styrning och förvaltning av naturresurser, varför hon fick frågan om det är möjligt för en myndighet att bestämma vad som ska kallas samhällets mål.

Camilla Sandström.

– Sverige har en konstruktion med självständiga myndigheter. De styrs av de propositioner som beslutas i riksdagen, men också av regeringens förordningar. Sedan kan man i regleringsbreven ge direktiv till myndigheterna – att nu ska ni göra det här, säger Camilla Sandström.

Kortfattat innebär det att Sverige utgår från en utredning som föreslår en policy, inhämtar synpunkter och väger samman detta till ett förslag, en proposition, som lämnas till riksdagen att besluta om.

– I policyn står det att man ska ha en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Men riksdagspolitikerna är ju inte experter på detta, utan då skickar man det till myndigheten, eller i det här fallet både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, att på basis av sin profession och tillsammans med de aktörer som är berörda, i bästa fall, avgöra vad det innebär. Det ska då också vara vetenskapligt baserat. Alltså kunskapsbaserat, förklarar Camilla Sandström.

Med andra ord har riksdag och regering sagt att ”det ska finnas en balans och hög kvalitet – lös det”.

– Då får myndigheterna utifrån det utarbeta policys och planer. Vad betyder det i termer av kvoter för jakt, fördelning mellan olika förvaltningsområden och sådant?

– Så det är många som är inblandade i att ta fram det här, men i slutändan måste man kanske fastställa en siffra för att kunna implementera den övergripande policyn och utvärdera utfallet. Då kan man fundera över varför det blev just fem procent.

Arjeplog

Alltså: Politiken har dragit med den stora penseln, då har samhället varit representerat. Därefter har myndigheterna fått i uppdrag att specificera detta med bland annat procentsatser.

För som vi minns i fallet med Äbin är svaren vi får, från landsbygds- och infrastrukturdepartementet och Skogsstyrelsen, att myndigheten i stort sett fastslagit skogsindustrins målformuleringar.

Utifrån att målen tagits fram av skogsbruket, är det då ett samhällets mål?

– Det finns inget explicit politiskt beslut som i riksdagen. Riksdagen har fastställt det övergripande målet och sedan har man i svensk förvaltningspraxis uppdragit till, i det här fallet Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, att fastställa vad det betyder att i praktiken ha en älgstam av god kvalitet i balans med resursen.

– Om de då bedömer att det är fem procent så är tanken i den här adaptiva förvaltningen att man ska utvärdera vad det betyder. Kan man på olika sätt nå målet? Om man inte kan nå det, vad beror det på? Har man skruvat för mycket på den ena ratten och inget på den andra? Eller försöker man skruva på båda rattarna?

Du ser inga konstigheter med att maximalt fem procent betesskador är samhällets mål?

– Nej, jag har inga synpunkter på processen, det är så det vanligtvis går till. Det man kan ha synpunkter på – givet stora ekologiska variationer, variationer i väder, mellan olika delar av landet och så vidare – är att förvaltningen inte är mer anpassad till att både ekologiska och sociala förutsättningar varierar. Dessa osäkerheter och variationer är svåra att fånga upp med en procentsats, säger Camilla Sandström.

När det är möjligt försöker vi mäta oss till resultat, men ett test av det här slaget måste av naturliga skäl bli subjektivt i vissa moment. Det skulle till exempel krävas enormt många inflog av änder, och en fullständig kontroll över faktorer som väder och gömslen, för att slå fast vilken vette som lockar bäst. Däremot krävs det inte lika många jakter för att få en känsla för deras respektive styrkor och svagheter.

Även om vi poängsätter några mätbara faktorer, kommer det här testets två tyngsta parametrar att värderas subjektivt. Det handlar om vilka typer av mark och vatten respektive lockfågel passar bäst på, samt om lockeffekten under olika förhållanden. Eftersom samtliga produkter har använts flitigt – några faktiskt under flera säsonger – så räknar vi med att poängsättningen ändå kommer att ge en rättvis bild av skillnaderna.

Följande punkter redovisas, med eller utan poäng: