Det är lite av ett pussel att gå över till kopparammunition, det har jag självmärkt, för den kula som hade bäst precision i en studsare för mig funkar inte alls i mitt kombivapen.
Och för min egen del blev pustet ännu mer komplicerat när den kula som ändå funkar bäst i studsan inte alls levererade i ett efterföljande expansionstest
som Ulf Lindroth nu har gjort till Svenska akt nummer nio. Känner du igen de här problemen som jag nämner Ulf?
Det finns några inbyggda problem här som egentligen går att hantera men kommer att ställa till lite trouble i övergången.
Ja, för jag använder ju kaliber 6,5 x 55 i olika vapen och vad beror det på att en kopparkula har extremt bra precision i en av mina studsare medan den till och med vältar den här kulan i en annan studsare?
Ja, det är reffelstigningen. De gamla 6,5 x 55 har ofta lite varierande reffelstigningar i ett litet span och de som är åt det långsammare hållet har problem med flera kopparkuler men även de längsta och speciella brykularna.
Det är ingen nytt fenomen som uppstår med koppar utan det är bara det att koppar porslar gränsen lite mer.
Så har du en 6,5 x 55 med lite snabbare reffelstigning då slipper du många av de här problemen men det här är ju inte alla.
Det enklaste sättet att beskriva det egentligen är att det handlar om kulans form. Om kulan är kort och trubbi så kommer den kaliberna att kunna jobba med långsammare reffelstigningar och det kan vara en kort och trubbi kula i kaliber 22 eller om du bara skalar upp den hur mycket som helst.
Så att det plötsligt är en kort och trubbi kula i kaliber 45 till exempel 45-70. Båda de kräver långsammare reffelstigningar. De kan hamna på ungefär samma reffelstigning.
Medan 6,5 x 55 har längre och slankare kulor i snitt än vad till exempel kaliber 30 har behöver det en liten aning snabbare reffelstigningar.
Ju längre och slankare kulan är desto snabbare måste den snurra för att balanseras. Det är väl contenten.
Jag känner att det är lite grann att börja om på nytt nu när jag sadlar om till koppar. Med blyamunition känner vi sen länge till vad de olika kulorna presterar. Men kopparkularnas egenskaper är inte alls lika utprovade över tid.
Jo, det är klart. Du kan fråga vem som helst i jaktlaget nästan så får du historier om olika blykulor.
De vanligaste blykulorna behöver du inte fråga många förrän du har fått lite exempel på hur de funkar och inte funkar.
Det finns ju i jagarkåren en uppfattning om att det här är en mjukkula eller en hårdkula. Den här kulen håller alltid ihop och den här kulan kan gå sönder.
Nu kommer det nya kulen men samtidigt ska jag säga att de bästa kopparkulorna eller tidigare bra konstruktioner har hunnit användas i många år.
I många länder är de ju ganska spridda. Så en bra kopparkula är en bra jaktkula. Det är bara det att nu kommer det väldigt många nya och de varierar väl i konstruktion.
Och sen när man ska gå över så en askjaktammission kostar ju ofta väl över en tusenlapp numera.
Det kan ju bli en ganska dyr resa att hitta en kula som både fungerar istället samtidigt som den tar död på djur på ett effektivt sätt.
Det är väl lite grann med det i fonden också för att hjälpa jägarna som du har gjort ett expansions- och penetrationstest skulle man kunna kalla det av 11 kopparkulor som kommer nu i svensk jakt.
Hur gick du tillväga med de här testen?
Vi tog ett exempel. Alltså vi ville titta på blyfria kulor i 308 Winchester. Eller inte kulor utan färdigladdade patroner helt enkelt.
Med blyfria kulor i 308 Winchester eftersom det är den vanligaste jaktkalibeln i Sverige utan tvekan.
Och så ville vi göra någon form av expansionstest och jag ville testa dem i olika hastigheter alltså i praktiken på olika avstånd.
Vi kunde ganska snabbt konstatera att vi skulle spåra ur prismässigt och även logistiken om vi skulle skjuta på ballistisk gäll eller tvårblock eller sånt där.
För det blir både krångligt och dyrt.
Det var en engelsk tidning som jag faktiskt skrev för något år här tidigare.
De har gjort ett ganska stort kopparkuletest för ett litet tag sedan och sköt i stora vattendunkar.
Det testet såg väldigt övertygande ut.
Expansionen var lik vad du kan förvänta ur ett vilt.
Givet att du inte har några avancerade benträffar eller något sånt där.
Det testet var ganska omtalat i sina kretsar så jag kände att vi kunde gå den där vägen.
Vi gjorde på samma sätt. Vi sköt i en sån här stor kubikmeters dunk.
För att hålla trycket så jämnt som möjligt så siktade vi ungefär 30 cm under vattenkanten.
För den såg man på kanten på dunken.
Sen så sköt vi på 20, 100 och 200 meter.
Och så kunde vi plocka upp kulorna i vattnet.
För de stoppade i vattnet och expanderade.
Så de expanderade mest på 20 meter och minst på 200.
Sen var det en stor variation. Vissa var ganska jämna genom hela spannet.
Och andra var stor skillnad mellan 20, 100 och 200.
Kan du tycka att resultaten ska… Känner du att de är tillförlitliga?
Jo, det gör jag faktiskt.
Någon kommer alltid kunna säga att skjuta i en vattendunke är inte som att skjuta på ett vilt.
Och det är helt korrekt. Det är inte det.
Men kulorna beter sig ganska likt.
Och det är inte så konstigt heller för mjukdelarna på ett vilt.
Det är ju huvudsakligen vatten och sen lite bindväv och sånt där.
Nu ska man inte dra den liknelsen för långt.
Men det man ser på kulorna är exakt vad man förväntar sig när man skjuter på vilt.
De svampar upp på ett väldigt normalt sätt.
Och det är över så många kulor och så många skott och så många avstånd.
Jag skulle säga att du får svårt att argumentera för att det skulle vara något stort fel här.
Ja, och jag ställer ju frågan lite i fonden också.
Jag ser ju i det här testet som kommer i Nomeni och Svensk Jakt och som nu finns på webben när du hör det här.
Att det skiljer väldigt mycket i poängsättningen mellan den kula som presterar bäst i det här testet
och den kula som presterar allra minst bra.
Och det kan ju faktiskt bli en hel diskussion kring det här.
Och jag undrar liksom, hur kan det skilja så här mycket?
Nej, men det är bara konstruktionen på kulorna.
Det är inte så jäkligt väl lätt att konstruera en bra exponderande jackkula
som exponderar lagom mycket i ett brett hastighetsspann.
Alla kulkonstruktioner är inte lika bra.
Det är inte så stor skillnad på 20 meter och kanske inte ens på 100 meter.
Men på 200 meter där är det stor skillnad.
Vissa klarar inte att tappa hastighet och exponderar väldigt dåligt.
Men vissa är väldigt jämna.
Om någon är jämn mellan 20 och 200 meter,
då ska de som har utvecklat den ha en stor klapp på axeln.
Det är ett ganska avancerat jobb.
Det är en rätt svår uppgift de tar på sig.
Därför kommer inte alla kulor att vara lika bra.
Man måste hitta någonting som funkar.
Absolut, men då i modfrågan, kan man använda en kula för jakt på hårvilt
om den inte expanderar mellan de här avståndena?
Alla expanderar, de expanderar olika mycket.
Men det beror förstås på vad du vill uppnå.
Det finns alltid ett användningsområde för allting.
Folk som skjuter på bufflar och sånt där nere i Afrika
skjuter ofta solida kulor för att få djupverkan.
Det går alltid att argumentera för att du skulle vilja ha enda ena och andra.
Men en klasserad kul för jakt i Sverige ska ju vara konstruerad för att expandera.
Du behöver ju expansionen och naturligtvis vill du ha en bra expansion.
Men det är väl svårt att säga tvärsäkert.
I ingen situation är det här bra.
Och i alla situationer är det här bra.
Det beror ju väldigt mycket.
Precis som med kulor beror det väldigt mycket på vad du är ute efter.
Du har ju skjuter väldigt mycket bry genom tiderna.
Skulle det bli samma differens mellan olika kulor
om du gjorde likadant i kul ammunition tror du?
Ja det skulle bli en lite annan variation tror jag.
Det skulle vara fler kulor som gick sönder och hade låga restvikter.
För här var ju restvikterna överlag extremt höga.
Nästan allting är kvar i alla kulor varje gång.
Och i blykulor så kan du få manteln och kärnan kan separera och den kan gå i bitar.
Så kan du få kulor som svampar väldigt fint och håller ihop bra.
Och sen kan du få kulor som expanderar bra i ett hastighetsspann men inte i ett annat.
Eller gå sönder i ett hastighetsspann.
Kan du gå sönder på 20 meter men är perfekt på 100.
Det skulle jag inte förvåna mig så mycket.
Eller du kan ha en som expanderar perfekt på 20 men inte tillräckligt på 200.
Så det är också en svårighet.
Men vad jag tror att vi ser är egentligen att blykulorna är en mycket mognare marknad.
Vi har använt de där kulorna så länge så att de som var riktigt dåliga finns inte kvar.
Och det kommer nog att uppstå en hel del kopparkulor och så kan marknaden krympa lite mer.
Men det är ju så och det finns ju betydligt fler kopparkulor än de som är testade den här gången.
Nästa vecka testar vi lika många till.
Då kommer det inte 11 till alltså.
Ja ungefär.
Just bara för att det fanns så många och jag känner att vi måste göra ett omtag på en gång.
Vi vill inte släppa det mitt i så att säga.
Därför fortsätter vi att testa.
Och när jag ska få fram kulor till dem så ser jag att det är nya kulor jag inte har fått tag på ännu.
Och det är kulor som finns i flera.
Samma kulor finns i flera viktvarianter.
Och ibland kommer vi att testa åtminstone två.
Men finns de inte tre så är det inte alltid vi kommer att testa alla tre.
Vi är ändå inte färdiga men vi gör lika många till.
Fortsätter 308 gå in känns det fortfarande att bli fritt.
Och trycker på med det ganska snart och så får man ytterligare lite mer att fundera på.
Nu testar ni ju 308.
Kan man utgå från att en kula som är testad bra i 308 också är bra i andra kalibrer då?
Nej strängt taget inte.
Troligen är det ju det.
Men jag skulle nöja mig med att säga troligen.
Det beror väl lite grann hur man ska.
Det är inte säkert att det funkar perfekt att bara skala upp och skala ner kulorna
Men en kula i 6,5 var som sagt ofta längre och slankare än i kalibren 30.
Och då kan det ända att det kommer in någon ytter.
Så att den kanske expanderar lättare i den ena kalibren och lite mindre lätt i den andra kalibren.
Det måste man nog prova sig fram.
Men det är klart att om en given kula testar väldigt bra här i 308
så når jag optimistisk om den kulan både i 6,5 och 8 mm då till exempel.
Det är väl.
Men jag räknar inte med att jag har svaret för en prov.
Du har ju skjutit väldigt mycket koppar i klass 1.
Inte minst med kopparammunition.
Hur väljer jag rätt kula för mitt vapen?
Den första, lite tumregelsaktig jag tror man ska säga det.
Du ska gå till en lättare kula än du är van att använda.
När du går från bly till koppar så är det ett lättare material.
Men du ska ha en lättare kula.
Du ska inte försöka skjuta en lika tung kula som du är van.
För då får du stabilitetsproblem och hastighetsproblem och kanske till och med expansionsproblem.
Utan du ska skjuta en lättare kula i högre hastighet.
Det är det som är trinket.
Så då måste du kolla att du har en kula som funkar i den räffelstigning du har.
Och den där är större eller mindre problem beroende på vad du har.
Men har du en gammal 6,5 med långsam räffelstigning.
Eller för all del en del modernare vapen också har lite långsammare räffelstigning.
Då kan du kanske inte skjuta alla kopparkuler.
Och det där är väl en sådan sak som man kanske helst av allt skulle gå ihop med några kompisar.
Och så köper man några askar.
Olika askar.
Och så kan man prova några patroner i varje ask i sin egen bössa.
För om du säger att den vältar på 100 meter.
Då behöver du inte prova någon mer.
Då är det ju helt helt helt meningslöst att köpa en hel ask för din del.
För det kommer aldrig att funka.
Om du är osäker och har en bössa med lite långsamma räffelstigning.
Då går du på de lite kortare och lättare kulerna.
Då går du åt det lättare hållet bland kopparkulerna.
Och det finns ofta till och med samma kula kan finnas i tre olika kulväxter.
Det är inte alls ovanligt.
Men har du en modernare bössa med lite snabbare räffelstigning.
Alla moderna bössor har inte snabbare räffelstigning.
Men om de är lite genomtänkta har de det.
Då kan du välja vilken kopparkula du vill.
Då kan du gå på en lite tyngre också.
Men försöka fortsatt sikta på en som är lättare än vad du brukar skjuta i blir hur som helst.
Nu pratar ju du precision i vapen.
Expansionen då?
Är det bara att läsa svenska jaktstester eller ska man ut och…
Man vill ju inte gärna ut och skjuta på djur och testa hur det gick heller.
Nej, nej men precis.
Nej men det är väl bra om man kan gå…
Antingen kan man inte läsa test så kan man ju läsa lite på nätet.
Man kan ju börja med en kula som folk kan vara nöjd med.
Och sen håller man väl lite…
Precis som man gör när man skjuter med alla andra kula.
Att man ser över tid hur tycker jag att reaktionen är.
Har man längre flyktssträckor och kanske tycker man har lite små sårkanaler.
Då är väl kulan kanske lite i hårdaste laget.
Är du handaldad kanske du ska trycka upp den i lite högre hastighet.
Och då kanske samma kula funkar ganska bra.
Men annars kan man väl vara av läge att titta på en mjukare kula.
Det är ju där vi ligger lite efter med koppar.
Vi kommer ju hinna i kapp.
Alltså det finns ju kopparkuler med historia idag.
Som har varit med ett tag.
Som man vet är bra.
Och det finns tillverkare som gör bra kopparkuler och sånt här.
Så att…
De finns ju där ute.
Men…
Man börjar med att gå en lättare kula lite snabbare.
Rättastidning, sen funkar den egna bössan.
Så att den över huvud taget skjuter.
Och sen när man har gjort det så får man ju…
Helt enkelt börja jaga med den.
Och så får man väl lyssna med kompisar och sånt.
Då märker man att man inte har den effekt man förväntar sig.
Då får man byta.
Men jag tror oenvikligen att vi kommer att ha några år av lite inkörningstid.
Det kommer vi nog inte undra.
Generellt då.
Är koppar ett fullgott alternativ till bly under jakt?
Jo men det är det.
Alltså de bra kopparkulorna är väldigt bra jaktkuler.
Och…
Man kan tänka lite såhär att ja men du tappar lite vikt.
Det gör du.
Men du har överlag högre restvikter.
Får en väldigt bra djupverk.
Trots att kulorna är lite lättare.
Vilket kanske precis som man förväntar sig.
När man har gått från en tyngre blykula till en lättare blykula.
Att man in…
Man kanske förväntar sig att jag får en lite mer…
Våldsam expansion.
När den går kanske inte lika djupt.
Men de här de går djupt.
Överlag.
För de har så väldigt höga restvikter.
Och det finns ju faktiskt ganska många ägare i världen över.
Som har bytt till kopparkulor som de gillar.
Därför att de tycker att det är väldigt bra jaktkuler.
Det finns egentligen en inbyggd nackdel.
Och det är ju materialets lite lägre vikt.
För det är nästan omöjligt att bygga…
Kuler med lika bra balistisk konfisient.
Som om de har en blykärna.
Därför att det är ett tyngre material.
Och vad det betyder är att…
Kulerna med blykärna kommer att hålla hastigheten lite bättre.
Om du reser utomlands.
Man har plötsligt förväntats skjuta på flera hundra meters håll.
Då kan du nog märka den skillnaden.
Men det skulle säga…
Svenskt…
Normalt svensk jakt.
De flesta skottum och krövilt.
Skjuts på under hundra meter.
Då skulle säga att det där hinner inte spela någon roll alls.
Du hamnar inte i någon situation.
Att nu hade jag koppar.
Så nu gick inte det här som jag hade tänkt.
Nej det tror jag inte.
I så fall är det…
Nu hade jag en dålig kopparkula istället för en bra kopparkula.
Och då gick det inte som jag hade tänkt.
Men…
En bra kopparkula.
Använd vettigt.
Det ska inte vara någon begränsning någonstans.
Kan jag inte se.
Nej och det är samma resonemang gäller väl också för bly då i så fall.
Ja men givet.
Skjuter du en billig, dålig, blöt blykula.
Där mantel och kärna ena separerar.
Ja men då kanske du får mycket sämre djupverkande än du trodde.
Helt plötsligt.
Och sådana saker.
Nej jag tror inte…
Jag är inte så bekymrad för egen del i alla fall över att gå över till koppar.
Det kan jag inte tycka.