Aldrig förr har det skjutits så mycket älg i Norrbotten som 2017. För fjärde året i följd slår älgjakten i landets nordligaste län nytt avskjutningsrekord.

En kvinna i Umeå som var ute och rastade sin hund skadades i helgen av en attackerande älg, rapporterar Västerbottens-Kuriren.

Hur påverkar vargens återkomst älgstammen och jakten? Och kan förvaltningen av älg, varg och järv bli bättre i gränsområdet mellan Norge och Sverige?
Det är några frågor som ett stort forskningsprojekt nu ska försöka finna svaren på.

Jägaren Daniel Cedering vill avdramatisera vinterjakten på älg i Överkalix.
– Vi måste pröva nya grepp för att få ner betesskadorna, säger han.

I Överkalix avslutades älgjakten den 26 november. Men i dag fredag öppnas ett så kallat jakttidsfönster i nordvästra delen av kommunen.
Detta för att kunna skjuta de vandringsälgar som kommer ner i älvdalarna och orsakar betesskador. Men frågan är känslig och bland jägarna i området går åsikterna isär om jakten.

Under jaktprov skällde jämthunden ståndskall på en älgkalv. Det slutade med att hundägaren kliade älgkalven på rumpan och därefter kopplade sin hund.
– Jag har aldrig varit med om något liknande, säger jaktprovsdomaren Emil Erixon, som dessutom filmade den unika händelsen med sin mobiltelefon.

Missnöjet över skogsbolagens agerande i frågor som rör älgförvaltningen i Västerbotten är stort. Under helgen hölls en kretsordförandekonferens i länet där den infekterade frågan var ett hett ämne.

Renslakterier och vilthanteringsanläggningar måste förvara skallen till djurkropparna till dess köttet är besiktigat. Detta med anledning av upptäckten av CWD i Norge.
Något som kan ställa till med problem för en del anläggningar.
De kommande tre åren kommer 6.000 prover att tas från älg, kronhjort, rådjur och ren, främst i Jämtland.

Det blir ingen skyddsjakt på den vita ”sagoälgen” i Gunnarskog. Detta står klart efter att polisen backat från sitt tidigare skyddsjaktbeslut.

Den världsberömda vita älgtjuren i värmländska Gunnarskog ska skjutas på grund av sitt närgångna och aggressiva beteende. Detta efter polisbeslut om skyddsjakt. Kritik riktas mot människor som jagat den perfekta bilden, något som kan ha påverkat tjurens beteende.

Det så kallade handslaget mellan Jägareförbundet och skogsbruket fungerar inte på alla håll.
Därför arrangeras inom kort ett seminarium där parterna ska diskutera vad som krävs för att överenskommelsen ska fungera i praktiken.

Jaktlag drar sig ur ett älgskötselområde sedan Holmen Skog ville införa avlysningsjakt.
För att locka jägarna att skjuta mer älg och nå avskjutningsmålen slopar nu Holmen Skog fällavgifterna för älgar som fälls utöver grundtilldelningen.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, med flera inleder en riktad övervakning av den dödliga prionsjukdomen CWD i Jämtlands län. Jägarna får en viktig roll i arbetet.

En älgtjur med förvridna klövar på bakbenen sköts under älgjakten i Åleby vvo i Värmland. Älgtjuren som bedömdes vara 1,5 år hade inte fejat hornen och vägde bara 78 kilo. De missbildade klövarna hade varit en plåga för tjuren under lång tid.

En älgtjur med stora sår på ryggen som avlivades i Kalmar län visade sig vara formligen nerlusad med älglusflugor. När SVA räknade lusflugorna i ett inskickat hudprov fann man mångdubbelt fler än vad som hittats i en finsk studie. Det handlar om upp mot 100.000 älglusflugor på det stackars djuret.

Älgkon som i början av oktober hittades död i en trädgård i Östra Ämtervik i Värmland hade inte drabbats av den fruktade prionsjukdomen CWD, chronic wasting deseace. Däremot led älgen av grå starr och var i det närmaste blind.

Länsstyrelsen i Värmland slår samman två älgförvaltningsområden i norra Värmland. Stora delar av Torsby kommun omfattas av nybildade Finnskogens äfo.

Förra året minskade antalet rapporter om älgtjurar med såriga och infekterade ryggar. I höst har de ökat igen. Och jägarna ställs inför svåra avväganden – ska tjuren med hudsår som kommer i passet skjutas med stöd av paragraf 40b i jaktförordningen eller ska man tro och hoppas att såren läker?

Vilda djur är inte skadedjur men de kan bli för många och orsaka stora skador. Företrädare för Jägareförbundet som ryggmärgsmässigt tonar ner problemen hjälper varken jägarna eller viltet.