Länsstyrelsen i Örebro har JO-anmälts för sin brist på vargförvaltning. Bakgrunden är myndighetens förvaltningsplan av stora rovdjur i länet där länsstyrelsen, enligt anmälan, inte lever upp till den förvaltning som beskrivs.

Det kommer att skjutas färre älgar i höst efter att ett älgförvaltningsområde valt att kraftigt reducera avskjutningen.

Länsstyrelsen i Norrbotten beslutar även i år om jakt under älgens brunstperiod. Dessutom är det tillåtet att jaga älg i områden där det under jaktperioden råder polarnatt. Det är en följd av de längre jakttiderna. Jägareförbundet riktar stark kritik mot beslutet.

Nu överklagar Jägareförbundet älgförvaltningsplanen för mellersta älgförvaltningsområdet i Västerbotten.
Beslutet är taget på felaktiga grunder och i strid med aktuell kunskap, menar Jägareförbundet.

Älgförvaltningsgrupperna i Ljusnan-Voxnan och Ljusdal-Ramsjö överskattar sin älgstam. Det hävdar länsstyrelsen i Gävleborg som sänker avskjutningsmålen för de kommande tre åren.

Trots tydliga signaler från länsstyrelsen i Västerbotten fortsätter markägarsidan att kräva sänkt älgstam i stora delar av länet. Markägarna hävdar dessutom att Sveriges lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket och länsstyrelsen har fel i sina beräkningar av älgstammen och dess påverkan avseende betesskador.

Stadra-Nora älgskötselområde har överklagat länsstyrelsen avslag på deras skyddsjaktsansökan på varg. Nu får jägarna dessutom stöd från Hökhöjdens älgförvaltningsområde.

Trots en väl motiverad ansökan om skyddsjakt på varg från Stadra-Nora älgskötselområde avslår Länsstyrelsen i Örebro län jägarnas begäran. Lagrummet skötselområdet åberopar kan inte användas för att medge skyddsjakt i det här fallet, enligt länsstyrelsen.

Skogsstyrelsen vill se en fortsatt minskning av älgstammen i Götaland. Detta trots larmrapporter om att den svenska stammen har det svårt.

Turerna fortsätter kring Sveaskogs försök att skapa ett nytt älgskötselområde i de västra delarna av Örebro län.

Det måste ha blivit något fel! Det är första tanken, när jag fiskar upp morgontidningen ur brevlådan och upptäcker att hela första sidan är så gott som blank.

Konkurrensen om bärriset i hjortvilttäta områden i södra Sverige tvingar älgen att söka foder högre upp i buskskiktet, i tallungskogarna. Därför kan paradoxalt nog en ökad jakt på rådjur, dov och kron ge lägre betesskador av älg.

Projektet Grensevilt visar på betydande skillnader på hur Norge och Sverige vill förvalta sin älgstam.

Bättre och exaktare inventeringssiffror för älg är förhoppningen när en ny modell för att beräkna älgstammen tas i bruk.

En majoritet av jägarna i Svensk Jakts enkät om älgförvaltning ser ­dystert på ­framtiden då de bedömer att det inte längre går att bedriva en meningsfull älgjakt.

Sveaskogs jakt- och klövviltschef känner inte igen att enskilda jägare kan straffas om man kritiserar ­älg­förvaltningen.”Sveaskog har en jättebra dialog med jägarna och är öppna för kritik”, säger Rickard Sandström.

SCA:s chef för viltförvaltningen känner inte igen sig i jägarnas kritik om att samarbetet och samtalsklimatet blivit sämre. ”Samarbetsklimatet är på det stora väldigt bra”, säger Roland Saitzkoff.

Jägare som arrenderar jakt av de stora skogsbolagen vågar inte eller är försiktiga med att säga sin mening om bolagens metoder i älgförvaltningen. Främst för att de är rädda för att bli av med jakten. Det framgår av Svensk Jakts enkätundersökning.

Jägarna ger de stora skogsbolagen ett svidande underbetyg i Svensk Jakts stora webbenkät om älgar och älgjakt. Samarbetet har försämrats, samtalsklimatet är mycket dåligt och inflytandet över älgförvaltningen har minskat avsevärt.