Statliga Sveaskog redovisar ett rekordresultat för verksamhetsåret 2019 – faktiskt det bästa i företagets historia med ett rörelseresultat på 1.483 miljoner kronor. Alla siffror pekar uppåt.

Sveaskog fick avslag på sin ansökan om skyddsjakt på älg norr om Harads.
Så här motiverar länsstyrelsen sitt beslut.

Sveaskog avsätter hundratusentals hektar av sitt skogsinnehav för naturvård. Ställ det mot de 700 hektar som vandringsälgarna betar på.

Sveaskog har flugit över området där bolaget vill skyddsjaga 32 älgar.
Överflygningen visade att det fanns 94 älgar i det aktuella området, uppger Sveaskog.
Med på överflygningen fanns även personal från länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

En helt ny utbildning för Svenska Jägareförbundets medlemmar startar under året. Målet är att få fler jägare att axla olika roller inom viltförvaltningen.
– Utbildningen syftar också till att göra viltförvaltningen mer jämställd, säger Alpo Syväjärvi, regionchef Mitt.

Även om älgjägarna följer avskjutningsplanerna till punkt och pricka vill Sveaskog kunna skyddsjaga älg.
Det statliga bolaget jämför också skyddsjakt på älg med skyddsjakt på björn.
Det framgår av de kompletteringar Sveaskog skickat in till länsstyrelsen.

Med anledning av Sveaskogs skyddsjaktsansökan där de vill skjuta älg från helikopter, kan man fundera på hur skogen sköts i övrigt.

Sveaskogs skyddsjaktanasökan på älg i Norrbotten får nu kraftig kritik från jägarhåll. Jägareförbundet Norrbotten kallar ansökan för ett slag i ansiktet på de jägare som följt avskjutningsplanerna och därmed sänkt älgstammen.

När man får läsa att svenska folkets skogsbolag ska skyddsjaga älg från helikopter – då tar man sig för pannan.

Länsstyrelsen vill att Sveaskog kompletterar sin ansökan om att få skyddsjaga 32 älgar från helikopter.
Myndigheten konstaterar att Sveaskog beskriver betesskador i närliggande områden och inte på markerna där bolaget ansöker om skyddsjakt.

Det finns planer på att gps-märka älgar i Haradsområdet för att se vandringsmönster.
Det uppger Sveaskog som samtidigt vill skyddsjaga 32 älgar.
Enligt Jägareförbundet finns redan kunskap om hur älgarna rör sig i området.

Sveaskog vill avliva trettiotalet älgar norr om Harads. Helst med hjälp av helikopter.
Nyheten har väckt starka reaktioner i jägarleden.

Sveaskog ansökte strax före jul om att få skyddsjaga 32 älgar på två skogsfastigheter norr om Harads i Norrbotten. Antingen med hjälp av helikopter eller skoter och drönare.
Bolaget anger omfattande betesskador som skäl för skyddsjakten.

– Med tre älgförvaltningsområden i stället för dagens nio skulle vi kunna sänka fällavgifterna, sa Johan Varenius, landsbygdsdirektör vid länsstyrelsen i Södermanlands län till Svensk Jakt i slutet av sommaren, när vi skrev om den kraftiga höjningen av fällavgifterna inför höstens älgjakt.

Upplevelser av tillit, rättvisa och fördelaktigt samarbete är framgångsfaktorer för förmågan att anpassa sig till nya utmaningar. Det visar en studie av den svenska älgförvaltningen.

Med fyra älgar per 1.000 hektar i vinterstam riskerar en enda viltolycka att spoliera älgstammen. Med Naturvårdsverkets agerande frågar jag mig om det är någon mening att fortsätta frivilligt arbete i älgskötselområden.

På Naturvårdsverket går ansvariga inte med på beskrivningen att man beslutat hur stor älgstam det ska vara i västra Blekinge. Man tror heller inte att nationella beslut om hur älgen ska förvaltas påverkar jägarnas engagemang lokalt.

Älgförvaltningen i Blekinge dikteras numera från Stockholm. Naturvårdsverket har kört över skötselområden, älgförvaltningsområde och länsstyrelse och bestämt att älgstammen i västra Blekinge ska uppgå till 3 älgar per 1.000 hektar i vinterstam i stället för 4,2. Ett hårt slag mot adaptiv och lokal förvaltning, kritiserar Jägareförbundet.

Genom vårt avlånga land går tusentals mil kraftledning som inte används till något vettigt utöver eldistributionen. Genom att nyttja marken under ledningarna klokt kan mycket vinnas.