Stora klövviltstammar och färre aktiva jägare i glesbygden ger stora betesskador på skogen. Det leder till sänkt tillväxt och lägre kvalitet på virke som behövs i omställningen till ett fossilfritt samhälle, skriver företrädare för Sveaskog.

Jägare i Edefors revirjaktförening sträcker ut en hand till Sveaskog och föreslår ett alternativ till skyddsjakt.

Sveaskog avsätter hundratusentals hektar av sitt skogsinnehav för naturvård. Ställ det mot de 700 hektar som vandringsälgarna betar på.

Lösningen på älgens betesskador på tall kan i vissa områden vara att gynna bärris och minska antalet mindre hjortdjur, inte bara antalet älgar. Det visar en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Representanter för Skogsstyrelsen skriver i ett debattinlägg att det inte spelar någon roll att myndigheten inte hållit sig till fakta i sin regeringsrapport. Vi vill hävda att det spelar stor roll. För om samhället inte kan lita på beräkningarna avseende viltets kostnader, hur ska vi då kunna lita på andra beräkningar som myndigheten gör?

Skogsstyrelsen har inga planer på att dra tillbaka sin rapport till regeringen om kostnaderna för viltskador. Jonas Bergquist, skogsskötselspecialist, säger att han är trygg med att myndigheten gjort en bra rapport utifrån det underlag som finns.

Skogsstyrelsens rapport till regeringen i somras, som uppgav att viltet kostar skogsnäringen 7,2 miljarder kronor om året, är vilseledande och borde dras tillbaka. Det hävdar Jägareförbundet som granskat rapporten och som pekar på en rad felaktiga antaganden och beräkningar i myndighetens underlag.

Att Skogsstyrelsen de senare åren åter dragit igång en kampanj emot älgen har väl inte undgått någon. Detta är heller inte något nytt, liknande kampanjer återkommer med cirka tio års mellanrum, med skilda motiv till varför älgen ska utrotas.

Skogsstyrelsen är överens med flera av problembeskrivningarna i Jägareförbundets kampanj Rädda älgen, men delar av kampanjen är för ensidig, skriver företrädare för myndighetens viltgrupp i den här debattartikeln.

Enligt Skogsstyrelsen har älgarna återvänt i stor skala till brandområdet i Västmanland. Nu kan det bli tal om utökad avskjutning.

Att endast en enda höjdare försvarar fiaskot med contortan i skogen är hedervärt och visar samtidigt att en öm tå blivit trampad. Det är också folk från när och fjärran som har ringt och mailat till mig. Alla med samma mening: Äntligen någon som tar upp idiotin i skogsbruket.

I spåren av betesskadorna driver många nu en agenda som målar ut älgen som skadedjur, och som argumenterar för centraliserade jaktbeslut. Vi tror inte att en centraliserad lagstiftning skulle göra saken bättre, skriver riksdagsledamöterna Isak From och Malin Larsson, båda S.

I ett blogginlägg på Skogsstyrelsens hemsida går myndighetens generaldirektör Herman Sundqvist till angrepp mot Svenska Jägareförbundet och dess inställning i frågan om viltbetesskador. Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné svarar i en debattartikel.

Betet, lövträden och den nya älgförvaltningen. Det är temat för ett livesänt seminarium under tisdagen, där älgens påverkan på lövskogen ska diskuteras.

Länsstyrelsen på Gotland vill se minskad byråkrati kring skyddsjakten på vitkindade gäss.

Modellen Mera tall visar att det går att vända den negativa utvecklingen med omfattande viltbetesskador i skogen och minskad andel tall. Nu kan satsningen få nationellt stöd under 2019 samt spridas till fler delar av landet, uppger Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Efter en extrem vinter i Västnorrland har omfattande betesskador upptäckts. Nu kallar Skogsstyrelsen till krismöte för att diskutera framtida lösningar.

Ett 30 hektar stort ungskogsområde utanför Kramfors har hundraprocentiga betesskador, uppger Skogsstyrelsen. Värdet på den förstörda skogen uppskattas till en halv miljon kronor.
– Det är de värsta älgskadorna vi någonsin varit i kontakt med i Västernorrland, säger Anna Marntell, skadesamordnare vid Skogsstyrelsen.
Jägareförbundet Kramfors menar att vinterns extrema snömängd ligger bakom att vissa tallbestånd blivit hårt betade.

En undersökning som gjorts av tall vid AB Karl Hedins sågverk i Krylbo visar att sågverk och skogsägare har förvånansvärt låga kostnader för viltbete. Slutsatsen företagets ägare Karl Hedin drar är att skogsbruket måste tänka nytt, och att det behövs ett nytt älgjaktsystem.