Parasiten toxoplasma gondii är mycket vanlig bland vildsvin. Det visar en avhandling gjord av veterinär Camilla Wallander vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Men parasiten dör både vid frysning och vid upphettning.

Allt fler fall av fransk hjärtmask rapporteras nu in till Jordbruksverket av landets veterinärer.

Grupper av träd som lämnas på hyggen, så kallade hänsynsytor, blir viktiga reservat för många arter som annars skulle försvunnit i den nya miljö som bildas när gammelskogen försvinner. Och ju större yta som lämnas, desto bättre.

Kantzoner i form av skogsridåer längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden. Det visar en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

I ett nytt projekt där virus hos harar ska kartläggas, ber forskare vid SVA stövarjägare i hela Sverige om hjälp med att få in prover från skogsharar. Istället för att lämna räntan i skogen ombeds jägarna skicka hjärta, lungor samt samtliga bukorgan till SVA.

En studie vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att hundars ras- och rasgruppstillhörighet har stor betydelse för deras vardagsbeteenden.

I Finland har fästingar observerats bära på en bakterie, som hör till en grupp av borreliabakterier som orsakar återfallsfeber. Bakterien har tidigare observerats i fästingarna på Åland, skriver Åbo universitet i ett pressmeddelande.

I ett upprop på svenskjakt.se dagarna före älgjakten önskade SVA älgjägarnas hjälp med observationer av älgtjurar med hudsår. Gensvaret blev långt bättre än förväntat med upp mot 200 rapporter i form av samtal, meddelanden, mejl och brev, samt många inskickade prover och till och med hela älgar.

Göran Ericsson, professor i viltekologi vid SLU i Umeå, tar plats som vice ordförande i Norges största miljöforskningsprogram. Statsvetaren Camilla Sandström ska ingå i styrelsen.

Med anledning av älgjakten gick ett pressmeddelande ut från Statens veterinärmedicinska anstalt om hepatit E-virus på klövvilt. Nu menar SVA att detta i vissa medier fått en oönskad vinkling mot älgkött och eventuella risker med det.

Iakttagelser vid klinisk undersökning, halten av vita blodkroppar och olika inflammationsmarkörer i blodet ger ledtrådar för att på ett tidigt stadium diagnosticera livmoderinflammation. Detta visar en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet.

Håkan Sand, en av forskarna i det skandinaviska vargforskningsprojektet, förespråkar jakt på varg.
– Jakten måste bli en naturlig del av förvaltningen, säger han.

Om jakthunden inte hittar vilt brukar det inte dröja länge innan någon nämner noskvalster som trolig orsak. Och genomförda studier har visat att så många som 20 procent av hundarna i Sverige faktiskt är smittade av noskvalster.

I september utförde SVA och SLU fältinsamlingar av vildkaniner på olika platser i Skåne och på Gotland. Insamlingarna var kopplade till två internationella forskningsprojekt inom kaninsjukdomar och genetik. Här berättar tre engagerade forskare om projekten.

Antalet vargar spelar liten eller ingen roll för att få bukt med inaveln i vargstammen. Det viktiga är påfyllningen av nytt blod genom invandring från öster. Den slutsatsen drar professor Michael Bruford i en rapport som nyligen lämnats till Naturvårdsverket.

En ny typ av det virus som orsakar kaningulsot har för första gången påvisats hos vilda och tama kaniner i Sverige, rapporterar SVA på sin hemsida.

Att ha stora rovdjur på markerna innebär färre vilt att jaga och därmed försämras också möjligheterna att bedriva lönsam jaktturism i rovdjursområden. Det slås fast i en ny forskarrapport. Men i rapporten saknas redovisning av vad rovdjuren kostar jaktföretagen.

SVA har analyserat prover från 75 gatuhundar importerade till Norge. Det visade sig att hälften av dem saknade tillräcklig nivå av antikroppar mot rabies.

Grimsö forskningsstation (SLU) har publicerat en sammanställning över släktträdet för den skandinaviska vargstammen till och med år 2014.