Att det förekommer överdrifter bland rovdjursdebattörerna känner vi väl till. I Svensk Jakt nr 1/2017 har ändå forskaren Erica von Essen nått ett lågvattenmärke.

De begränsande regler för skyddsjakt på säl som Naturvårdsverket införde till förra årets jakt har inte bidragit till att fiskarna kunnat skydda fångst och redskap. Den slutsatsen drar sälforskaren Sven Gunnar Lunneryd efter att ha jämfört resultatet mellan olika jaktmetoder.

Viltet finns bland oss alla. Så lyder inledningen till boken Jaktens historia i Sverige som är på väg ut i handeln. I samband med utgivningen hålls ett seminarium.

Professorerna i miljörätt Charlotta Zetterberg och Jan Darpö vid juridiska fakulteten i Uppsala, får sammanlagt åtta miljoner kronor av Naturvårdsverket för att finansiera två forskningsprojekt om artskydd och naturskydd, rapporterar Dagens Juridik.

Bristen på inflytande i rovdjursförvaltningen har radikaliserat en del jägare. Illegal jakt på rovdjur kan beskrivas som en form av civil olydnad. För att bryta den blockering som har uppstått i det beslutsfattande systemet behöver dagens viltförvaltning förändras.
De slutsatserna drar Erica von Essen i en doktorsavhandling från SLU.

Vad är det som driver aktivister att ägna sig åt skadegörelse, hot och annan olaglig ­verksamhet? Vi ställde frågan till Kerstin Jacobsson, professor i sociologi vid ­G­öteborgs universitet.

Fem forskningsprojekt får dela på drygt fem miljoner kronor under det här året. Pengarna kommer från Viltvårdsfonden.
Bland annat görs en stor satsning för att ta fram kunskap om problematiken kring växande gåspopulationer.

Det tar längre tid för vargar att döda älgkalvar i områden där det även finns björn.
Forskarna undersöker nu vad det kan bero på och har ett par förklaringar som underlag för studierna.

Naturvårdsverket har genom Jens Andersson gjort en studie om kunskapsläget vad gäller utfodring av vilt i aktuell litteratur och forskning. Sammanfattningsvis: Mycket är fortfarande oklart och mer forskning krävs.

Vargpolitiken har skärpt motsättningen mellan stad och landsbygd. Det hävdar Max Eriksson i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Forskare vid Folkhälsomyndigheten, SVA, SLU och Zoonoscentrum (ZSC) vid Uppsala universitet visar i en ny studie att en viss fladdermusart i Sydsverige har antikroppar mot rabies i blodet.

Tiaminbristen hos vilda djur är mer omfattande än vad man tidigare trott. Ejder, ål, blåmussla och lax dör av samma vitaminbrist. Det skriver forskaren Lennart Balk tillsammans med kollegor i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

18 miljoner kronor. Så mycket får Naturvårdsverket i bidrag ur Viltvårdsfonden för viltforskning år 2017. Det har regeringen beslutat.

Ett svensk-norskt projekt följer drygt 70 rödrävar via gps-sändare. De preliminära resultaten visar både långvandrare – och samhällsrävar.

I en ännu varmare framtid har riporna ingenstans att ta vägen. Det konstaterar forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) startar nu ett projekt för att förbättra förmågan att kontrollera allvarliga sjukdomar bland vilda djur, med fokus på afrikansk svinpest och vildsvin.

Rådjursstammen har minskat i stora delar av landet. Frågan är om det går att öka antalet rådjur igen? Vi lät rådjursforskaren Petter Kjellander ge sin syn på saken.

Medan de stora rovdjuren ökar i antal i Europa är kunskapen dålig om hur detta påverkar den biologiska mångfalden. Det framkommer av en artikel i Proceedings of the Royal Society B.

En ny nationell veterinärmedicinsk databas, Naveda, ska samla in och lagra journaldata från landets djurkliniker och djursjukhus. Målet är bättre djurvälfärd, djursjukvård och folkhälsa.