Snösparven – en vårprimör

När maten frampå våren började tryta i de små, grå stugorna i fjällbygderna kom flyttfåglarna som en välsignelse. Bland de första som anlände var snösparvarna som fångades i snaror och anrättades.

Mården är en oförvägen jägare som inte tvekar att ge sig på mångdubbelt större bytesdjur. Foto: Kenneth Johansson

5 mars 2016

Mården kan ta rådjur

Rådjur hör inte till mårdens bytesdjur. Skillnaden i kroppsstorlek är för stor. Ändå har det bevisligen hänt att en mård lyckats ta ett rådjur!

29 februari 2016

Ett rådjur kan bli nästan 20 år

Det är ovanligt att frilevande rådjur blir äldre än tio år, men i hägn kan rådjur nå betydligt högre ålder. Det äldsta rådjur man känner till är en bock som kallades Puller och som blev nästan 20 år gammal!

Det är så här man ser den, som en starkt orangefärgad fläck på marken efter snösmältningen. Foto: Bernt Karlsson

17 januari 2016

Älgen bidrar till biologisk mångfald

Den är lättast att upptäcka direkt efter det att snön smält undan. Den syns då på långt håll som en starkt orangefärgad fläck på marken, nästan alltid på eller intill spillningshögar av älg.

Mårdens långsmala, smidiga kropp är väl lämpad för att klättra i träd men avger också mycket värmeenergi. Foto: Kenneth Johansson

13 januari 2016

Mården räds kyla

På vintern är mården utpräglat nattaktiv. Daglegan tar den helst högt i träden, i ett ekorrbo eller liknande. Så fort temperaturen sjunker kryper den emellertid ner under jorden.

En dykande bäver kan förflytta sig mycket långa sträckor under vattnet. Foto: Kenneth Johansson

31 december 2015

En bäver kan stanna under vatten i 15 minuter

Bävern är ytterst väl anpassad till ett liv i vatten. På land kan den verka tung och klumpig, men i vattnet blir det tvärtom. Där blir kroppen ändamålsenligt spolformad.

Foto: Kjell-Erik Moseid

30 december 2015

Det har funnits ripor på Gotland

Visste du att det funnits dalripor på Gotland?

Kanadagässen förekommer i dag i stort antal över praktiskt taget hela landet. Foto: Kenneth Johansson

29 december 2015

Några få kanadagäss blev 170.000 stycken

Den svenska stammen av kanadagäss, som i dag bedöms uppgå till ungefär 17.000 par och 170.000 fåglar, härstammar från bara några få individer.

Foto: Kenneth Johansson

27 december 2015

En rävkull kan äta ett ton bytesdjur!

Medan vuxna rävar är ganska bill­iga ”i drift” åtgår det stora mäng­der bytesdjur när en kull rävvalpar växer upp. Redan innan valparna föds börjar rävparet därför samla bytesdjur som de lagrar i grytet.

Foto: Kjell-Erik Moseid

27 december 2015

Därför byter skogsharen färg

Medan fältharen är brun året om växlar skogsharen färg mellan sommar och vinter.

Mårdhunden är stor som en räv men har kortare ben och svans, litet huvud med korta, runda öron och karaktäristisk ansiktsmask med svarta teckningar runt ögonen. Färgen är brun till gulbrun. Foto: Le Carlsson

26 december 2015

Den första mårdhunden sågs redan 1947

Sedan några år bedrivs en kampanj för att förhindra att mårdhunden får fotfäste i Sverige. Arten har emellertid funnits här ganska länge.

Foto: Kenneth Johansson

25 december 2015

Grävling – en läckerhet i kristider

Numera betraktas inte grävlingen som matvilt, men bara 60 år tillbaka var det annorlunda. I köttbristens dagar under andra världskriget såldes och köptes grävling, och i Svensk Jakt presenterades till och med recept.

Gässens starka familjesammanhållning utgör ett gott skydd för unggässen under deras första levnadsår. Foto: Kenneth Johansson

24 december 2015

En kanadagås kan bli över 20 år

Gäss är långlivade fåglar, särskilt kanadagäss. Tidigare trodde man att vilda kanadagäss hade svårt att nå 20 års ålder. Återfynd av ringmärkta fåglar i Västerbottens län visar emellertid att kanadagäss till och med kan bli äldre än så.

Revsundshornet hänger idag på Södra skogsägarnas kontor i Växjö. I nästan 30 år höll hornet svenskt rekord med sina 414 poäng. Foto: Tomas Pettersson

10 oktober 2014

Pojkar hittade rekordälg under fisketur

Inte bara Sveriges, utan hela Europas största älgtrofé, var tidigare det så kallade Revsundshornet. Det kom från en tjuvskjuten älg och fiskades upp ur vattnet utanför Revsunds kyrka i Jämtland.

De nykläckta ­tjäderkycklingarna har många fiender, nio av tio blir uppätna av rovdjur. Foto: Bernt Karlsson

4 september 2014

En tjäderkycklings öde är att bli rovdjursmat

Rovdjurspredation är den viktigaste dödsorsaken för tjäderkycklingar. Det har de norska forskarna Leif Kastdalen och Per Vegge visat.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev