Riv omedelbart upp det felaktiga beslutet om nya jakttider på ripa! Det kräver Norrbottens Kommuners ordförande Claes Nordmark, som även är socialdemokratiskt kommunalråd i Boden.

Naturvårdsverkets förslag i remissrundorna var förlängd vinterjakt på ripa. Det saknas biologiska skäl för minskad jakt – och ripjakten stör omöjligen rennäringen vid den aktuella tidpunkten, 15 februari–15 mars. Så varför dödade regeringen möjligheten till vinterjakt på ripa?

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) har nu fått ytterligare en fråga om varför vinterjakten på ripa förkortas med en månad. Bakom frågan står Kjell-Arne Ottosson (KD) som vill veta skälen bakom beslutet. Landsbygdsministern ger dock inga löften om att ändra beslutet.

Att ripjakten förkortas med en månad kom som en rejäl kalldusch för jägarna i fjällkommunerna. Där är vinterjakten en stor del av livsstilen. I Arjeplog kallas beslutet för en katastrof och nu kommer jägarna att agera.

En månad kortare jakttid på ripa i fjällen på vintern. I praktiken försvinner nu en jaktform med långa och starka traditioner i Norrbotten och Västerbottens fjällkommuner. Reaktionerna är starka bland fjälljägarna och riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) kräver nu svar av landsbygdsministern.

TEXTEN HAR UPPDATERATS. Vårjakt på råbock i hela landet, fasta startdatum för älgjakten och flera fåglar som försvinner som jaktbara arter är några förändringar i de nya jakttider, som börjar gälla den 1 juli i år. Några nya arter har inte tillkommit.

Tack, men nej tack! Så kan man sammanfatta svaren från samtliga åtta länsstyrelser som av regeringen fått uppdraget att identifiera lämpliga platser att sätta ut varg. Med skilda och ibland likalydande motiveringar förklarar de varför just deras län passar dåligt för utplantering av finsk-ryska vargar.

När Viltvårdsfonden ska användas för att finansiera bärgning och destruktion av en strandad val har det gått för långt. Det är ytterligare ett exempel på hur jägarnas pengar används som en förtäckt skatt för att finansiera kostnader som borde bäras av samhället.

UPPDATERAD ARTIKEL. Jägarna får betala för bärgning, transport och destruktion av den stora knölval som strandat på sydöstra Öland. Pengarna tas ur Viltvårdsfonden, såvida inte Naturvårdsverket hittar ett alternativt sätt att finansiera operationen.

Jägareförbundet har efter flera års arbete äntligen fått gehör för att blyfri ammunition blir tillåten att jaga med i 6,5×55 i klass 1, vilket är en stor framgång. Att Naturvårdsverket i sitt förslag till nya föreskrifter för jaktmedel, hänvisar till EU:s vapendirektiv för att införa nya begränsningar, tas inte emot lika positivt.

I januari skrotade regeringen och Naturvårdsverket det allmänna uppdrag som Svenska Jägareförbundet haft sedan 1938 och som finansieras genom Viltvårdsfonden, vars pengar kommer från det statliga jaktkort som jägarna årligen löser. Det är dags för en motoffensiv för att återskapa det allmänna uppdraget, skriver två sverigedemokratiska riksdagsledamöter.

På goda grunder har Naturvårdsverket inte ens det minsta lilla förtroende bland Sveriges jägare. Detta synnerligen dåliga förtroende har byggts upp under många år.

Frågan i rubriken kan verka konstlad, men är enligt min mening i högsta grad befogad. Det finns ett stort missnöje, bland annat på Svenskjakt.se:s debattforum, rörande Naturvårdsverkets och regeringens handläggning av för jägarna viktiga frågor.

Om en månad ska Naturvårdsverket börja dela ut pengar ur Viltvårdsfonden, som till 100 procent finansieras av människor som arbetar hårt för att vi även fortsättningsvis ska ha Europas bästa viltvård. Pengarna ska gå till organisationer som i ett debattinlägg nyligen beskriver dessa viltvårdare närmast som lustmördare.

Utöver de med jaktfientlig agenda som tillåts parasitera på Viltvårdsfonden, finns också ansökningar från föreningar och organisationer som företräder de människor som bygger upp den – jägarna. Bland dem återfinns Jägarnas riksförbund som begär 8,9 miljoner kronor i organisationsbidrag.

Det är många som vill ta del av jägarnas pengar i Viltvårdsfonden. Förutom föreningen Jaktkritikerna, rovdjurscentret De 5 stora och Naturskyddsföreningen vill Rovdjursföreningen också ha en del av kakan och ansöker om 3 miljoner kronor i verksamhetsbidrag.

Nu sällar sig föreningen Jaktkritikerna till de organisationer mot jakt som begär bidrag ur Viltvårdsfonden. Om Naturvårdsverket beviljar stödet ska föreningen använda jägarnas pengar till att arbeta mot jakt med löshund samt för ett förbud mot jakt med hagel.

Jägareförbundet vill i närtid träffa landsbygdsminister Jennie Nilsson (S). På agendan står allmänna uppdraget och Naturvårdsverkets delrapport som fått bland annat jägarna i Dalarna att rasa.

Det pyr av missnöje i jägarleden i Dalarna. Rättviks jaktvårdskrets går nu i spetsen för ett modernt Dalauppror och riktar skarp kritik mot regeringen och Naturvårdsverket. Det handlar om jägarnas pengar och allmänna uppdraget.