Svensk Jakts läsartävling för att kora bästa svenska jaktlåten blev en riktig hit. Ett stort antal av våra läsare deltog i tävlingen, och Peder Perssons ”Halve kua” vinner utan konkurrens med nära hälften av rösterna.

Tidigare målade han graffiti på ­professionell nivå – och avskydde jakt. I dag är han passionerad jägare och försörjer sig som ­tatuerare – med jaktmotiv som specialitet.

Röstningen på bästa jaktlåt är nu avslutad. Vi kommer snart att presentera bästa låten och vinnarna i vår tävling.

Högskolan i Kristianstad har tagit fram en praktisk handbok för jordbrukare, jägare och andra som kommer i närkontakt med svanar och gäss. Här avhandlas både myter och sanningar om fåglarna.

Den 10 mars återinvigdes konstverket Skogen i Södertälje stadshus. En skulptur med starka kopplingar till den svenska skogskulturen, inte minst jakten.

Ända sedan han var pojke har fotografen och filmaren Patrik Olofsson sökt sig till Vattenriket, Kristianstad med omnejd, för äventyr och upplevelser.

För hundra år sedan var städernas fågelliv begränsat till enstaka arter och enstaka fåglar. Men så hände något: Malmö var tidigt ute med att anlägga fågeldammar och sjöfåglarna flyttade in. Parker och grönområden fick sin givna plats och fåglar av många arter berikade städerna.

Djuröga är titeln på en essä av Olle Holmlöv, litteraturvetare och författare, bosatt i värmländska Åsdalen på den skogsgeografiska norrlandsgränsen.

Fyllda 80 år har jakt- och naturfilmaren Gerold Berg skrivit en bok med titeln Jägare och dokumentärfilmare. Det är närmast en memoarbok, där han blickar tillbaks på sitt liv som jägare och filmare, men där även andra författare medverkar. Bland andra Britt Marie Nordquist och den professionelle storviltjägaren Sten Cedergren, som Gerold samarbetade med på en filmexpedition i Afrika.

Hunden har skapats till människornas nöje och nytta, ansåg redan Carl von Linné. Genom tiderna har hundar också fått stor betydelse i viktiga skeenden i vår värld.

För 100 år sedan fanns det fler än 200 aktiva norska säljaktsbåtar. Nu finns det bara en kvar.
Nu visar SVT en norsk dokumentärfilm om den envise skepparen som vägrar att acceptera nedläggningen av norska säljakten.

I morgon, den 14 december, lanseras en bok om globalisering och förändring i ägande och användande av skog med professor Carina Keskitalo vid Umeå universitet som redaktör.

Vad är jakt, hur blir man jägare och hur går det egentligen till när man tar jägarexamen? Det reder Jaktkunskap i samarbete med Jägareförbundet ut i en halvtimmeslång, nyproducerad film.

Det går inte att kalla boken för praktverk. För det är den för anspråkslös i sin utformning. Men någon bättre sammanställning av vår kulturyttring än den som ges i Jaktens historia i Sverige får man leta länge efter.

Vill du komma längre med ditt hagelskytte? I så fall kan det vara en bra idé att se filmen Jaktskytte med hagelgevär av Ulf Lindroth och Andreas Norin.

Talangerna som skicklig tecknare och målare visade Bruno Liljefors tidigt. Redan vid dryga 20 år skapade han konst i världsklass. Och han behåller alltjämt ställningen som en av de främsta djurmålarna i världen.

Lindorm Liljefors var en hängiven jägare och naturmänniska, men han var också den talangfulle och skicklige konstnären som ständigt fick finna sig i att bli jämförd med sin far, den store och världskände Bruno Liljefors.

Magnus Hendric Brummer föddes 1735 i Nors socken i Värmland. Han kom som student till Uppsala under en tid när det tack vare en viss Carl von Linné (även om han då ännu inte blivit adlad) rådde högkonjunktur för naturvetenskap. Brummers studenttid varade dock inte så länge.

Gustaf Schröder var inte bara en beryktad storviltjägare, han var också känd som en skidåkare av guds nåde. Inte undra på, då han under hela sitt yrkesverksamma liv tillbringade vintrarna igenom på skidor. ”Överallt där det finns snö, kan jag också ta mig fram”, lär han ha sagt.