Viltbetesskadorna på tallskogen i Norrland ökar, enligt statistik från Skogsstyrelsens årliga inventering.

Efter en skogsbrand är allt svart och sotigt. Men efter bara ett regn börjar det spira i naturen igen.

Mellanskog hoppar av resursgruppen för det treåriga svensk-norska projektet Grensevilt, rapporterar Nya Werlmandstidningen, nwt.se.

I Älvdalens kommun, Dalarna, är det nu skjutförbud på skjutbanorna på grund av brandrisken.

Modellen Mera tall visar att det går att vända den negativa utvecklingen med omfattande viltbetesskador i skogen och minskad andel tall. Nu kan satsningen få nationellt stöd under 2019 samt spridas till fler delar av landet, uppger Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

På lite avstånd ser det ut som vilken välmående plantering som helst. När man kommer närmare blir det tydligt att något inte stämmer. Tallplantorna formligen sprutar av skott som strävar efter att bli toppar, sprötkvistar och krökar på de små stammarna är många. Men här går det inte att skylla på älgen.

Göran Örlander som är skogstrateg på Södra tror inte att Äbininventeringarna visar felaktiga resultat på grund av den mystiska tallplantsjukan i östra Småland. Inventerarna har utbildats särskilt om saken, och det syns på plantan att det inte är en viltskada, säger han.

Skogsägare i företrädesvis östra Småland uppmanas att titta noga på skadade tallplantor innan de ger klövviltet skulden. En mystisk sjukdom eller skada har nämligen drabbat området, där toppskottet dött på mängder av plantor.

Den polska regeringens beslut att tredubbla avverkningen i den Unesco-skyddade Białowieżaskogen var olagligt. Det har EU:s högsta domstol slagit fast, rapporterar Altinget.se.

Skogsstyrelsens Mera tall som bedrivits i Kronobergs län får nu en fortsättning på länsnivå i Örebro och Södermanland. I ett samarbete mellan skogsägare och jägare ska mer tallmark planteras med tall, samtidigt som ökad jakt ska leda till minskade betesskador.

En undersökning som gjorts av tall vid AB Karl Hedins sågverk i Krylbo visar att sågverk och skogsägare har förvånansvärt låga kostnader för viltbete. Slutsatsen företagets ägare Karl Hedin drar är att skogsbruket måste tänka nytt, och att det behövs ett nytt älgjaktsystem.

En fastighetsägare i Töreboda kommun får tillstånd av länsstyrelsen i Västra Götaland att fälla ytterligare en älgkalv, utöver en som redan har skjutits.

Jägaren Johan Ringborg tipsar om hur de arbetar för att kunna hålla en stark stam av klövvilt och samtidigt fin, oskadad skog.

Den som äger skog eller jordbruksmark och är äldre kan vara en måltavla för oseriösa försäljare. Därför skriver Konsumentverket nu brev till drygt 79.000 personer.

Förra året beslutade Skogsstyrelsen att säga nej till fem avverkningsanmälningar med hänsyn till att det fanns lavskrikor i områdena. I början av oktober i år upphävde mark- och miljödomstolen Skogsstyrelsens beslut. Nu överklagar Naturvårdsverket domarna.

Skogsstyrelsen tycker att länsstyrelserna ska vara generösa i sin hantering av ansökningar om skyddsjakt på älg. Myndigheten erbjuder därför länsstyrelserna hjälp, något som irriterar Svenska Jägareförbundet.

I debattartikeln ”Några råd om älgförvaltning till Holmen och Sveaskog” kritiserar Calle Franklin Holmen och Sveaskogs agerande kring jaktfrågor i Lycksele. Han ifrågasätter även de beräkningar som görs kring älgstammens storlek och dess skador på skogen. Men älgstammen är stor och skadorna på skogen omfattande.

Skogsbruket har förmodligen rätt i betesskadornas storlek. Äbin-inventeringar görs på bolagsskogar i huvudsak.

Calle Franklin skapar med rubriken i sin debattartikel ”Några råd om älgförvaltning till Holmen och Sveaskog” en förväntan hos läsaren att få vägledning i hur älgförvaltning ska gå till. Vi vill bidra till artikeln med några rekommendationer till älgförvaltningen.