Enligt Skogsstyrelsen visar årets inventering av tall en minskning av betesskadorna i Västerbotten, rapporterar SVT Nyheter.

Knäckesjuka och för sent utförda röjningar är mycket större hot mot ungskogens utveckling än viltbete. Den slutsatsen drar skogsföretaget AB Karl Hedin efter att man gjort en egen undersökning av föryngringarna på de provytor Skogsstyrelsen Äbininventerat, på företagets marker i det stora brandfältet i Västmanland.

Mångfalden är viktig för oss alla. De stora skogsbolagen instämmer och har till skillnad från de flesta jägarna till och med en förlåtande inställning till vargen. Men när gäller älgen tas inte dessa hänsyn.

Älgen äter skog för sju miljarder kronor i Mellansverige, larmar skogsbruket. Om det vore sant, så är det flera hundra procent mer än under 1980-talets älgexplosion, och då var larmen mera sansade.

Att en tallplanta som utsätts för stress betas av vilt är inte märkligt alls. Det är så evolutionen fungerar.

Inte bara viltet orsakar skogsbruket förluster. Inventeringar i norra Sverige visar att en stor andel yngre tall också är angripna av till exempel svamp och insekter, så kallade multiskador. Dessa problem kan minska om skogen brukas på naturens villkor.

I Norrbotten fick Sveaskog avslag på sin ansökan om att få skyddsjaga älg.
Nu ansöker det statliga skogsbolaget om att få skyddsjaga 50 älgar i Lycksele.

Skogsstyrelsen har inga planer på att dra tillbaka sin rapport till regeringen om kostnaderna för viltskador. Jonas Bergquist, skogsskötselspecialist, säger att han är trygg med att myndigheten gjort en bra rapport utifrån det underlag som finns.

Skogsstyrelsens rapport till regeringen i somras, som uppgav att viltet kostar skogsnäringen 7,2 miljarder kronor om året, är vilseledande och borde dras tillbaka. Det hävdar Jägareförbundet som granskat rapporten och som pekar på en rad felaktiga antaganden och beräkningar i myndighetens underlag.

Jägareförbundet Västmanland anser det vara helt förkastligt att ett statligt bolag som Sveaskog kör över markägarna och jägarna lokalt på det sätt som nu sker i delar av länet. Vi ifrågasätter om det är förenligt med det uppdrag Sveaskog har som statligt bolag.

Enligt Skogsstyrelsen har älgarna återvänt i stor skala till brandområdet i Västmanland. Nu kan det bli tal om utökad avskjutning.

Med en älgstam på ett djur per tusen hektar är äbinresultatet med åtta procent betesskador i Malå i mellersta Lappland en skriftlig bekräftelse på hur illa ställt det är med älgens naturliga vinterföda i norr. Dessutom talar det mesta för att samma situation snart kommer i dagen över riktigt stora områden.

Naturvårdsverket säger ja till skyddsjakt på älg i Västerbotten ända fram till 8 april.
Dessutom menar myndigheten att det inte bör finnas några begränsningar att fälla hondjur.
KG Abramsson, ordförande för Jägareförbundet i Västerbotten, tycker att Naturvårdsverkets beslut är både märkligt och djupt oetiskt.

Genom att förbjuda granplantering på torra marker vill Skogsstyrelsen öka mängden tall i landskapet. Ett sådant förbud påverkar i första hand skogsägare i södra Sverige.

I tallungskogarna på Eksjö kommuns marker strax öster om stan är betesskadorna marginella, om ens några. Här har den förre ägaren föryngrat genom att lämna fröträd istället för att plantera. Något som jägaren Börje Almquist rekommenderar andra skogsbrukare att ta efter.

Replik på tidigare publicerad debattartikel: ”Korståget mot älgen tar aldrig slut”

Under sommaren har stora skogsområden i de södra delarna av landet drabbats av omfattande angrepp av granbarkborre. Nu uppmanar Skogsstyrelsen jägarna att titta över skogen i samband med jakt.

Skogsstyrelsens småländska projekt Mera tall får nu sin fortsättning i Örebro och Sörmlands län. På fredag startar man med ett seminarium på Ericsbergs slott, Katrineholm.

Stora skogsarealer är eldhärjade i Grötingberget utanför Bräcke. Byar har evakuerats, samtidigt som den stora skogsbranden fortsätter att härja i skogarna utanför Bräcke i Jämtland.