Svensk Jakts artikel där Ölandsjägaren Erica Lindquist tipsar om hur rådjurskid kan räddas från slåtterdöden med hjälp av lite sköljmedel har fått stor spridning. När metoden testades på en gård i Västra Götaland fungerade det lika bra som på Öland.

I år slås vallarna extra tidigt och tryckande rådjurskid riskerar att trasas sönder i slåttermaskinen. Genom att följa Ölandsjägaren Erica Lindquists enkla tips kan jägarna rädda många rådjur. Hennes jaktlag använder sig av sköljmedel.

Från Tyskland kommer ett tips om hur man kan undvika att rådjurskid dödas i slåttern.

För att förvalta en viltart måste det handla om älg eller göras på stora egendomar om tusentals hektar, sägs det. Men så behöver det inte alls vara. I småländska Björköby har jägare och markägare på sammanlagt 3.000 hektar gått samman för att sköta om en växande dovhjortstam.

Jägareförbundet Mitt Norrlands pengar för stödutfodring tog snabbt slut.
– Ja de är slut. Vi har delat ut pengarna till 23 av 24 kretsar, och stödet behövs. Det är en extrem vinter som drabbar viltet hårt, säger Gun Fahlander, ordförande i Jägareförbundet Mitt Norrland.

Årets vinter har varit extremt hård för de vilda djuren. Stora delar av landet har haft en vinter med mycket snö och jägarnas insatser för stödutfodring av främst älg och rådjur har varit nödvändig och uppskattats av både djur och människor.

Vintern har både varit lång och snörik på många platser i landet. Snön ligger fortfarande djup i Norrland och många jägare och markägare kämpar för att hjälpa älgar och rådjur med foder. Men Jägarnas riksförbunds ordförande Solveig Larsson menar att det är fel väg att gå.
– Det viktigaste nu är att lämna djuren i fred så de inte stressas onödigt. Våra insatser kan göra mer skada än nytta, säger Solveig Larsson till Jaktjournalen.

Östersund-Bräcke jaktvårdskrets ger ekonomisk hjälp till de utsvultna rådjuren.

Uttrycket ”eget beröm luktar illa” och som används som rubrik i en insändare av Erik Nyman på svenskjakt.se, är att betrakta som en av de mer extrema och destruktiva tillämpningarna av jantelagen.

Måste man näst intill tävla om vem som haft störst utlägg för att hjälpa de vilda djuren när de har det svårt? Som liten fick man lära sig att eget beröm luktar illa.

I krönikan Bara jägarna står upp för vilt i nöd på svenskjakt.se sägs det att ingen annan än jägarna bryr sig om de vilda djuren när de har det svårt i snö och kyla. Det stämmer inte.

Myllrande våtmarker ska bli den bestående effekten av Naturvårdsverkets offensiv för att återskapa naturliga förhållanden i våtmarker. 69 miljoner kronor fördelas nu på utredningar och direkta åtgärder.

Rådjuren lider och jägarna gör allt för att hålla dem vid liv.
Samtidigt arrangerar Naturskyddsföreningen SM i Fågelholk.

Det rapporteras om något fler döda älgar denna vinter jämfört med tidigare år.
– Det är från nu och framåt som älgen har det som tuffast, säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent i Norrbotten.

Våren är sen och Jägareförbundet Stockholm ger därför bidrag till stödutfodring. Jaktvårdskretsarna i länet kan ansöka om pengar för att hjälpa djuren under våren.

På grund av den extremt hårda, snörika vintern har Jägareförbundet Mitt Norrland beslutat att avsätta 100.000 kronor i bidrag för stödutfodring av vilt.

Målet var konsensus kring predatorjakt som en del av naturvårdsarbetet. Om jägare, ornitologer och andra naturvårdare nådde så långt på seminariet på länsstyrelsen i onsdags är osäkert, men många var nästan förvånansvärt överens om nyttan jakten gör.

Redan från i år finns möjlighet för jordbrukare att få ekonomiskt stöd för att anlägga blommande träda. Blommande trädor är en del i de ekologiska fokusarealerna i förgröningsstödet.

Bryn och kantzoner är mycket värdefulla miljöer för insekter, fåglar och inte minst vilt. Genom att hos Skogsstyrelsen ansöka om statligt stöd kan en markägare få ersättning med 70 procent av kostnaden för anläggandet av ett skogsbryn.