Skador på jordbruksmark orsakade av vildsvin minskar i Jönköpings län. Det hävdar länsstyrelsen som gjort två inventeringar i våras.

Jag tycker att skogsbolagen ska lära sig att plantera för skogsvård och naturvård när de återbeskogar efter avverkning.

En Gåsdag vid Ekolsunds slott ger välbehövliga tips för att komma åt problem med gäss.

Skogsstyrelsen satsar 3,5 miljoner kronor på att kartlägga skador på tallungskog i våra fyra nordligaste län. Tillsammans med älgbetesinventering och spillningsinventering vill myndigheten öka kunskapen om vad man betecknar som ett växande problem och ett hot mot skogsbruket.

Klövvilt kan skrämmas från åkrar med olika skrämselljud. Mest skrämmande är ljudet av människor.

Ekonomer styr skogsbolagen, och från det hållet finns ingen förståelse för att också älgen har rätt att vara i skogen.

Ett mycket aggressivt virus har troligen spridit sig från något eller några skogsbolags kontor och laboratorier. Vi har drabbats av en älgpandemi.

Svensk Jakt skrev i våras om ett upplösande av Timrå Norra VVO. Nu väntar den första älgjakten med de nya förutsättningarna.

Knäckesjuka och för sent utförda röjningar är mycket större hot mot ungskogens utveckling än viltbete. Den slutsatsen drar skogsföretaget AB Karl Hedin efter att man gjort en egen undersökning av föryngringarna på de provytor Skogsstyrelsen Äbininventerat, på företagets marker i det stora brandfältet i Västmanland.

Betesskadorna ökar i Södermanland och det är dovhjortar som ligger bakom den största ökningen. Nu efterlyser lantbrukare åtgärder för att kunna stoppa utvecklingen.

I stället för att klaga på de stora kostnader älgens bete i ungskogar kostar skogsnäringen, skulle man kunna hägna in planteringarna för att hålla viltet ute. Kostnaderna för detta kan knappast överstiga förlusterna som skogsbolagen anger.

Skogsstyrelsen satsar ytterligare sju miljoner kronor till projektet Mera tall. Målet är att öka andelen tall, minska betesskadorna och stärka samarbetet mellan jägare och skogsägare.

Skogen i Sverige har fortfarande för stora viltskador, uppger Skogsstyrelsen som vill att jägarna når avskjutningsmålen i älgjakten för att minska skadorna.
Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar dock att mängden tall och mängden andra hjortdjur också måste tas med i beräkningen, tillsammans med antalet älgar, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt.

Det är främst vandringsälg från Muddus nationalpark och fjällnära områden ovanför odlingsgränsen som orsakar stora betesskador på Sveaskogs ungskogsområden norr om Harads. Därför vill nu skogsbolaget att avskjutningen ökar på bland annat statens mark ovan odlingsgränsen.

Betesskadorna minskar i Svealand och Gävleborg. Det visar Skogsstyrelsens redovisning av den senaste betesinventeringen i området, där myndigheten också pekar på att andelen tallföryngringar fortsatt behöver öka för att nå uppsatta mål.

Ambitionen att öka tallföryngringarna i södra Sverige har gett resultat. I Skogsstyrelsens redovisning över älgbetesskadorna i Götaland ser man en tydlig trend. När tallplanteringarna ökar minskar också betesskadorna.

Staten genom Sveaskog är en stor skogsägare som har uppdrag att förvalta våra skogar på ett ansvarsfullt sätt genom att bedriva ett effektivt skogsbruk kombinerat med ett ambitiöst naturvårdsarbete. Men hur är det med den saken, egentligen?

Hur ska vi lyckas med älgförvaltningen och nå målet som riksdagen en gång satte upp – ”En älgstam av hög kvalitet i balans med betesresursen”? Det går om vi får verktygen och strävar åt samma håll.

Jägareförbundet i Lycksele fick läsa i media om Sveaskogs ansökan att få skyddsjaga 50 älgar från helikopter.
Åsa Holmgren, ordförande, hade önskat dialog med skogsbolaget.