Vi lär oss ständigt mer om vildsvinet, som fortfarande är ett ­relativt nytt vilt i Sverige. Men det finns också en del uppfattningar vars sanningshalt kan ifrågasättas. Här listar vi nio myter om vildsvin.

Under Svensk Jakts reportageserie Jaktresan i Sverige som publicerades 2017 besökte vår reporter Jan Henricson Bjurälven i norra Jämtland, för att dokumentera och samtidigt jaga på den plats där bävern återinplanterades för i dag 100 år sedan. Har kan du läsa hans reportage om den minst sagt märkliga utsättningen som i dag ger många spännande jaktupplevelser.

Ända sedan förra sekelskiftet har vilda djur förmänskligats, fått namn, röster och känslor i naturfilmer och sedermera i naturprogram på tv. Av slentrian, tycker professorn och medieforskaren Hillevi Ganetz. Ingen har tagit reda på vad tittarna vill ha.

Fablernas värld var en animerad tv-serie för barn som gjordes i hela 1 640 avsnitt. Den producerades i Nederländerna mellan åren 1968 och 1989. Där utsågs den populära serien år 2005 till tidernas bästa barnprogram på tv.

Många människor är rädda för björnar och de är inte ­speciellt förtjusta i oss människor heller. Men forskning visar att björnhonor med ungar verkar söka sig nära människor i syfte att skydda sina avkommor mot ­hanbjörnar.

Forskning visar att cirka 35 procent av björnungarna dödas av hanbjörnar, så kallad infanticid. Det innebär att däggdjurshanar dödar ungar av sin egen art som de inte är fäder till. Det är ett beteende som även finns hos järv.

Älgen är en viktig symbol för Sverige och de flesta vet att det finns stora älgar i Kanada. Men det finns ytterligare sex underarter av vår nationalsymbol på jorden. Älgforskaren Jonas Malmsten guidar dig in i älgarnas värld.

Värmlands vita älgar har nog alla hört talas om. Men Smålands svarta harar? Jodå, de finns, eller fanns, närmare bestämt i de södra delarna av Kalmar län.

Stora samhällsresurser satsas på att bekämpa främmande arter som mink och mårdhund på grund av den skada de orsakar fågellivet. Långt större påverkan på fågel­faunan har emellertid en annan främmande art, nämligen vår all­deles vanliga tamkatt.

Kanadahjort eller wapiti får liksom sumpbäver, mårdhund och en del andra arter jagas året runt. Men så har det inte alltid varit. En gång i tiden rådde jaktförbud på wapiti. Denna nordamerikanska motsvarighet till vårt kronvilt har nämligen funnits frilevande i Sverige.

En mårdhundhona föder normalt sex till tio valpar, men ibland mer. I Finland har en kull med 16 valpar dokumenterats och i Danmark en med tolv.

De har beskrivits som spök- och sagoälgar, men de är högst ­verkliga. Vita älgar förekommer i framför allt Värmland, men även ett fåtal i Dalarna och Bohuslän/ Dalsland. Och de är inte albino.

Den 9 september 1982 fällde Leif Jacobsson, Vuollerim, en älgtjur med gigantisk hornkrona. Trofén mättes till 420,2 poäng. Ändå var älgtjuren bara sex år.

För de flesta är den större hackspetten en trevlig och färggrann besökare vid fågelbordet. Det är dock inte hela sanningen. Hackspetten är nämligen också en predator av rang.

Harungarnas liv är farofyllt. De flesta blir rävmat under sitt första levnadsår. Störst är avgången när harungarna börjar utforska sin omgivning.

Den nyfödda älgkalven väger omkring tio kilo. Under första månaden dubblar den sin vikt. Tack vare sommarens näringsrika föda växer den sedan med mer än ett kilo per dygn.

Ständigt vaktande och varnande från någon upphöjd plats, ofta ett ladutak, sköter storspovhanen tillsynen av ungarna. Honan har då redan lämnat landet.

Legenden om den helige Hubertus, jägarnas skyddspatron, går ända tillbaka till den tid då kristendomen började spridas i Italien. Den förste som mötte en hjort med ett lysande krucifix mellan hornen var den romerske översten Placidus.

I Sverige förekommer två slags ripor: dalripor och fjällripor. Vid sekelskiftet gjordes dock upprepade försök att introducera även en tredje art, nämligen moripan.