Efter att tallen i många år fått stått tillbaka för granen vid återplantering i Sydsverige har det nu vänt på allvar. Nu måste skogsbruket ta vara på intresset och öka sina ansträngningar för att få skogsägarna att fortsätta på inslagen väg, var det viktiga budskapet när projektet Mera tall höll ett avslutande seminarium i Växjö på torsdagen.

Grävlingen har ingenting emot att gå in i stora, stationära rävfällor, 
av typen värmländska tunnelfällan. Men riktad fångst efter grävling sker bäst med små, lätta burfällor som kan flyttas runt i markerna.

Grundprincipen vid minkfångst är att hindret ska skära av minkens vandringsväg och att fälltunneln ska vara den lättaste och naturligaste vägen förbi hindret.

I vattendrag med låga och sanka stränder är det inte alltid så enkelt att skapa en bra fångstplats för mink. Lösningen kan då vara att bygga en fångstflotte, ställa fällan på den och ankra ut flotten en bit ifrån stranden.

På en längre sträcka av en större kraftledning i Västra Götaland har viltvården fått genomslag i röjningen. Jaktvårdskonsulent Clas Magnusson har gjort flera stickprov längs sträckan och tagit bilder som visar att Svenska Kraftnät tänkt på viltet i sina röjningsanvisningar.

Det svåra vid kråkjakten med uvbulvan är att få kråkorna att tro att det verkligen är en fiende, en riktig berguv, som sitter där i trädets topp. Många varianter har provats under årens lopp. Effektivast var naturligtvis den levande uven som hölls i fångenskap, men man kan få riktigt bra resultat med en konstgjord. Bäst är den man bygger själv.

Naturvårdsverket har godkänt en slagfälla för mullvadar.

Det går bra för uttern. Så bra att Föreningen Rädda uttern i Småland avvecklar sig själv. Men vaksamhet anbefalls från Stig Johansson som arbetat i föreningen sedan den startade i slutet av 1980-talet. Nya miljögifter kan påverka utterns reproduktion.

Malåsnaran godkändes tidigare i våras av Naturvårdsverket. Den är konstruerad av Fredrik Lundmark, Mörttjärn, Malå, och har godkännandenummer L122.

I slåttertider är det många rådjurskid som dör i slåtteraggregaten alldeles i onödan. Många lantbrukare försöker undvika detta och här listar vi de bästa tipsen.

För den som är intresserad av att hjälpa småviltet under häckningssäsongen så är fångst av revirkråkor en mycket effektiv metod.

Fångstredskapet Malåsnaran har typgodkänts av Naturvårdsverket för fångst av rödräv.

Räven är ett dominerande markrovdjur och en skicklig småviltjägare, som bland annat står för den absolut största dödligheten bland nyfödda rådjurskid.

Den som spårat mård vet att det finns platser i terrängen som mården med jämna mellanrum alltid passerar förbi. Det kan vara en hålstubbe, ett vindfälle eller ett stenskravel. Det är på sådana mårdväxlar fällan ska placeras.

Den behöver inte vara stor. Inte heller behöver den sitta nära vatten. I viltvårdssnickeriet i Nedre Vojakkala tillverkas en enkel, billig knipholk som testats i stor skala under flera år och som visat sig fungera väl.

Vad gör den viltvårdande jägaren under långa och mörka vinterkvällar då vinden viner, snön piskar och utevistelse känns minst sagt onödig?

Hur gör du för att utfodra rådjur? Läs chatten med Jägareförbundets viltvårdsexpert Fredrik Widemo.

Anders Hedström är kanske mest känd för fällor och foderautomater, men just nu är han i färd med att testa en vildsvinsskrämma.

Saltstenar är en vanlig och viktig viltvårdsåtgärd. Men får jaktlags­utredningen sin vilja fram kan det från nästa år bli ­förbjudet att ha ­saltstenar ute under vegetations­perioden.