Rovdjurspredation är den viktigaste dödsorsaken för tjäderkycklingar. Det har de norska forskarna Leif Kastdalen och Per Vegge visat.

Vinterutfodring av rådjur inom renskötselområdet kan vara problematisk. Hittar renarna till foderplatsen förslår inga fodermängder och rådjuren trängs undan. I Norrbotten har man löst problemet genom att börja bygga rensäkra foderautomater.

Kör några varv runt åkern med maskinen. Vänta några timmar innan du kör igång med slåttern. På så sätt kan du rädda livet på rådjurskidet. Det tipsar Fredric Larsson om.

Här visar vi hur du bygger ett högt och gediget jakttorn, som är lätt att klättra upp och ned i, minskar snålblåst och har ett halkfritt golv.

När det börjar grönska i markerna överger viltet självmant foderplatserna och sprider ut sig i omgivningarna. Nu återstår ett viktigt arbete, nämligen att städa upp efter dem.

Våren har fått sig ett rejält bakslag. Främst är det flyttfåglarna som redan hittat hit som kan behöva hjälp.

Kråkjakt är en viktig viltvårdsåtgärd. Och jakten är dessutom rolig.
Här får du några tips på hur du kan bära dig åt för en lyckad kråkjakt.

Fina kvistbitar och knoppar från lövträd av alla slag är ett slags nödfoder men ingår ändå i små mängder i rådjurens vinterföda. Vid en foderplats betas fällda lövträd begärligt trots att rådjuren har tillgång till bättre foder.

För framgångsrikt vakskytte krävs en åtel och den måste anläggas i god tid. Problemet brukar bestå i att komma över åtelmaterial och inte minst att få detta att räcka tillräckligt länge.

Rätt skött och placerad är en tunnelfälla av värmlandstyp ett mycket effektivt fångstredskap för räv och grävling.

Väldigt få fällor av äldre modell klarade sig ­igenom 1980-talets fälltester. En som gjorde det är stock­fäll­an för mård med beteckningen S19. Enligt många är det också den mest fångstliga av alla mårdfällor.

Ett bra sätt att arrangera en mårdfälla med tramputlösning är att ställa den på en hylla. En sådan är enkel att tillverka. Allt som behövs är några bräd­lappar och en skruvdragare.

När tunnelfällan står på plats och gillringen är injusterad är det dags att förbereda fångsten.
Till skillnad från exempelvis mink och mård går räven inte in i fällan av pur nyfikenhet. Den måste lockas med bete.

En välbyggd, strategiskt placerad och rätt skött tunnelfälla är ett utmärkt hjälpmedel när det gäller att hålla traktens rävstam inom rimliga gränser.
Första frågan som brukar inställa sig när den nya fällan är klar är var den ska stå.

2008 inledde Mörbylånga jaktvårdskrets en omfattande predatorjakt för att gynna Ölands vadarfåglar. Nu ser man resultat av sitt arbete när symbolfågeln rödspoven ökar i antal efter många års kräftgång.

När Jörgen Wågenberg i Tranås fick oönskat besök i trädgården av en grävling tillkallade han kommunens jägare som snart fångade den.

Mårdfångst med stationära fällor kräver noggrann inåtling. I motsats till exempelvis en rävfälla är en mårdfälla vanligtvis för liten för att man ska kunna lägga åtelmaterialet inne i fällan. Den så kallade dragåteln måste därför placeras vid sidan om.

Vid säsongens slut i år hade Magnus Johansson i Mörbylånga fångat 19 mårdar. Ett anmärkningsvärt resultat, eftersom Magnus bedriver sin mårdfångst vid stranden av Kalmarsund.

En genomgångsfälla för mink behöver i regel inte betas. Men säg den mink som inte låter sig luras av kräftskalen från lördagskvällens skiva.